only i can make a move:)

även om jag kankse gör det ensam, på vägen. så gör jag det.
man ska vara stolt över de små förändringar som uppstår, det är
de som verkligen gör skillnad.

igår var det konsert och kärt återseende av fernie, raul och alla andra.
tess hade min biljett. och vi fick inte tag på varandra, men jag tog mig in ändå tack vare showsecutiry teamet och mattias!
träffade på Alicia och emma som jag umgicks med under kvällen..vi stod ganska långt fram på bra platser.
jag sjöng med i de låtar jag kan texten till, kändes som jag var ensam med att sjunga med förutom im yours då) och en stor skara endast skrek.. men det är mer största sannolikhet för att munnen och öronen sitter väldigt nära varandra och man bara hör sin egen röst:-)

innan konserten var slut, togs det polaroid kort som kastades ut i publikskaran. jag lyckades snappa åt mig ett som landade i min tröja. :-)

You and I both, Live High, Butterfly, Make it mine, The remedy, Good Job och A beautiful mess, till ochmed Build me up buttercup kom...
tack vare showsecurity och mattias tog jag mig backstage så jag fick prata med fernie och jason.

fernie; HEEEY! how did you come in backstage?"
jag; - It feels like yesterday!"
fernie samtidigt: - it feels like hundred years ago!"

jag frågade ut jason om allt jag ville säga och jag må säga att det var otroligt avslappnat och avspänt.
jag var precis som jag är. underbart skönt.

frågade om levande föda, pratade om avocados och chockamole. han äter för övrigt inget bröd alls i sin kost.
jag berättade om blåbärsplockande svenskar i skogen, hans ögon lyste upp. han berättade om var jag hittar avocadoland i usa och vi discuterade "AW" ord och han berättade om en bok som heter "what a wonderful world" tror jag. jag minns inte nu.. det får jag ta reda på!

pratade om scrabble, island(efter att ha undrat vad pinnen "er pu pessi erlendur?" var för något jag hade på tröjan.
jag gav honom ordet beaumazinful,

intresannt kille som verkligen är en inspiraionskälla. berättade även att han gjort en inverkan på mig och pratade lite om vardags filiosofi, man märker lite på honom att han blivit överflödad av folk som beundrar honom. som att det blir för mycket tryck. och det förstår man ju. jag skulle aldrig orka vara en KÄND person. jag vill synas. och vara hörd. men
inte världskänd..

kvällen i övrigt slutade med att vi splittrades på bakgråden av fryshuset och åkte till underbara bar, vi gick inte ens in och tog en taxi tillbaka till fryshuset igen.

det blev många värmande kramar innan dom åkte iväg i turnebussen.

En magisk kväll, helt oslagbar.

Nu ska jag ta till mig allt jag fått ut av konserten och leva vidare!:-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback